Vanliga frågor om fårskinn, lammskinn och beredning av skinn.

Var bereds skinnen?

Vi får ofta höra att skinnen inte bereds i Sverige. Detta är fel. Om du tittat lite på vår sida om beredningen och hur det går till vet du och ser du att allt sker på samma ställe om du bereder på AB Tranås Skinnberedning. Vårt berederi ligger centralt i Tranås och producerar svensk beredning åt hela svenska folket. Är det så att du är miljömedveten, kvalitetsmedveten och tror på svenskt företagande då finns det bara ett alternativ.

AB Tranås Skinnberedning.

Besök oss gärna och bevittna det unika i att ha beredning i Sverige.

Vad är narvskador och hur yttrar dom sig?

Skadorna uppstår genom att huden delar på sig. Olika stora hårbeklädda bitar kan då falla bort under beredningen.
För att förstå mer om skadorna bör man veta något om lädrets uppbyggnad.
Lädret består av tre på varandra liggande skikt: Underhud, läderhud och överhud.
Underhuden avlägsnas innan skinnet garvas. Överhuden behåller man intakt under beredningen. Underhud och överhud berörs alltså inte av skadeproblemen.

Det är läderhuden som garvas. Läderhuden är i hög grad avgörande för skinnets kvalitet.
Läderhuden består av två skikt. Längst ner ligger retikularskiktet och däröver det s.k. narvskiktet som ofta kallas enbart narv.
Vid beredning av pälsskinn försöker man så långt det går tunna ut retikularskiktet.
Dagmar Engström, tidigare chefskemist på Tranås Skinnberederi har i en av sina avhandlingar skrivit:
”Hos vissa djurarter är förbindelsen mellan retikularskikt och narv mycket svag. Man kan lätt dra isär de två skikten. Man talar då om dubbelläder. Om djuren har en snabb tillväxt kan dubbelläder bli följden. Tendensen tycks vara i tilltagande, eftersom man vill ha så hög slaktvikt som möjligt på lammen.”

Teori.
När Norges största berederi för några år sedan hade problem med narvskador ansåg man att den snabba avdragningen av skinnen på slakterierna orsakade eller bidrog till skadorna.
Eftersom skadorna visar sig mest på de tidigt slaktade lammen, är vår teori, att snabb tillväxt samt avdragningsmetod och snabb avdragning av skinnen kan bidra till skadorna. Dessutom torra somrar.
Varsamhet i hantering av djuren är också att rekommendera.

Hur saltar man skinnen? Vilket salt?

Efter avdragning av skinnet ska det svalna och det gör det på ungefär en halvtimme. Därefter saltas skinnet på köttsidan med  3-5 kilo grovt salt såsom stensalt. Varning! Använd aldrig vägsalt!
Sträck ut skinnet väl så det inte blir veck där saltet inte tar. Efter ca en vecka har skinnen vattnat ur sig och du kan salta om. D.v.s. att du saltar hela skinnet en gång till. Efter ytterligare en vecka kan du skaka av saltet rulla ihop skinnet stoppa det i dubbla sopsäckar och kartong för att skicka dem till AB Tranås Skinnberedning. Vill du själv köra hit skinnen om du har många kan du ha dom kvar på pall annars helst sopsäckar. Glöm ej leverans uppgifterna.

Använd inte kniven när du flår av skinnet en enda flåskada kan förstöra hela skinnet. Dra av skinnet öppna bara vid ben och buk.

Krom. Är det farligt?

De som inte känner till hur det förhåller sig är ibland rädda och osäkra när de hör ordet krom. Därför får vi ofta förklara hur det ligger till.
Vi använder  hos Tranås Skinnberedning främst kromsulfat, ett grönt kromsalt, som garvämne.
Det som används är 3-värt (trivalent) krom som är ofarligt.
Eftersom man har använt detta garvämne i 150 år och funnit att det är det bästa sättet att få lätta, smidiga skinn med god tvättbarhet, så används det fortfarande till 85 – 90 % som garvämne i världen. I ullen finns inga kromrester och det krom som finns är bundet i lädret.
Det är alltså helt ofarligt! Annars skulle man inte få använda det. Man har inte kunnat påvisa några skadeverkningar vid användandet av 3-värt krom.
Kromgarvat läder finns i skinnmöbler, läderskor, väskor, skärp mm.

Det som kan skapa osäkerhet är, att man ofta i debatten inte skiljer  på 3-värt och 6-värt krom.
Den gulröda kromvarianten 6-värd krom är giftig och cancerframkallande och har använts företrädesvis inom lackeringsindustrin.

Ja, men kromallergi då?

Jo, det förekommer men är väldigt sällsynt. När vi tog fram våra tvättbara skinn för drygt femton år sedan diskuterade vi detta med våra läkarkonsulter.
Det svar vi fick av allergologer och från Statens Bakteriologiska Laboratorium var:
”Kromallergi är mycket ovanligt. Det ska inte sammanblandas med nickelallergi som är mycket mer frekvent. Kromallergi förekommer på samma sätt som att en enstaka människa är överkänslig för ett udda ämne.”