Detta kan vara bra att veta inför hemslakt för att bl.a. undvika slakt skador (flåskador) och bristande saltning (surskador).

• Använd kniven så lite som möjligt vid avdragning. Knivstick och repor försämrar slutresultatet.
• Låt skinnet svalna ½ – 1 timme.
• Lägg sedan skinnet svalt och torrt på träpall (täck pall med pappskiva) eller liknande med lädersidan uppåt och salta. Lägg nästa skinn ovanpå på samma sätt.
• Max 5-8st skinn på hög, så att saltet inte rinner av.
• Sträck ut varje skinn väl så det inte blir veck och salta med 3-5 kilo grovt salt på varje skinn. (ej vägsalt)
• Bättra på med salt efter en vecka och låt skinnen ligga ytterligare en vecka innan du skickar det till oss.
• När du sedan transporterar skinnen till oss kan du lägga skinnen på pall. Annars skaka av saltet, rulla samman skinnen med lädersidan inåt och lägg i säck eller pall och kör dem till oss. Vi har stort kylrum.
• Ett skinn saltat i två veckor är färdig konserverat och klarar sig i kyl tills vi tar hand om det.
• Fyll i vår följesedel och lägg med i paketet:
  

• Ladda ner och fyll i vår leveranssedel. ( Den hittar du under transport och följesedel.)

  
  

• Har du över 10 skinn, hjälper vi dig gärna med leverans hemifrån gården. Ring oss så hjälper vi dig.

• Använder kniv och försöker att få bort det mest på köttsidan.

• Det gör inget om det är lite fett och kött kvar, det skalas av i våra maskiner.
• Saltar för lite och/eller för sent.

Innan saltning, tillse att skinnet ligger väl utsträckt för att saltet ska komma åt i alla kanter. Använd stensalt som finns att köpa hos oss på Tranås Skinnberedning.

Havssalt eller grovsalt går också fint. Det ska innehålla Natriumklorid (nlcl) =OK

ALDRIG VÄGSALT DÅ DET INNEHÅLLER Kalciumklorid (CaCl2)=EJ OK

Vid hemslakt rekommenderar vi att man saltar 2 gånger. Totalt åtgång ca 5 kg salt. Det är mer noggrannheten än mängden som är viktig. Men det ska alltid ligga ett lager salt som täcker hela fällen. Bildas det vätskeansamling är det ett tydligt tecken på att skinnet behöver mer salt just där.

Salta på nytt salt efter 7 dager.

Låt ligga ytterligare 7 dagar .

Skaka försiktigt av överskottet, men tillse att det finns en liten saltskorpa kvar.

Skinnet bör ligga plant med köttsidan upp och det går fint att lägga nästa skinn uppepå, alltid köttsidan uppåt, ullen påverkas INTE av det. Tänk på att lägga en papp/träskiva som första underlag. Inte direkt på ex en pall, då spikhuvuden rostar och ni får rost på ullen.

Det får inte staplas för många på varje hög, då kan saltet "rasa" av i ytterkanter. Ca 5-8 st på var hög.

För hand. Använd inte kniv då det finns stor risk för flåskador och hål. En flåskada kan i värsta fall leda till en kassering senare i processen.

Dra av skinnet försiktigt, ha tålamod.

Bena ur svansen och skär upp vid rumpehålet så låren går att släta ut ordentligt. Efter avdragning ska huden svalna av, det gör det ofta på ca 30 min-1h. Det får dock inte ligga för länge då träder bakterierna in, det ruttnar och generar surskador. Något att vara extra observant på under sommattid.

Surskador ter sig som kala ullösa fläckar när beredningen är klar.

Under sommartid bör skinnen komma till vårt kylrum ganska omgående efter saltningsprocessen.

De ska aldrig ligga varmt.

Vi har kylrum på ca 7 grader.

Väl saltade skinn som förvaras i svalare utrymme kan ligga ca 1 år. 

Saltning är ett av de viktigaste stegen inför leverans till oss. Sker en undermålig saltning kan det uppkomma röda nyanser på lädersidan. Eller så har skinnet förvarats för varmt. Placera skinnen på en sval plats med skugga.

Det kan medföra något vi kallar surskada ( Röda i lädret ), bakterier angriper skinnet. Det kan då när skinnet går in i processen ge ullsläpp och kala fläckar på ullsidan. 

En skada som uppstår om överhuden inte är sammanfogad med läderhuden. (Ett får/lamm har 3 hudlager) Det visualiseras som en fläck utan ull, med synlighet ner på nästa hudlager.

En porös hud, där det finns en luftficka mellan överhud och läderhud. Skinnet har klarat sig genom beredningen men man kan se att mellanskikten inte är sammanfogade och intakta.
Ett skört skinn.

Djuret har slaktats i en period då den är på väg att byta från sommarull till vinterull. Sommarullen släpper från huden (men tovar ofta ihop sig med övrig ull)

Den nya ullen ( som är grövre) är på väg upp.

Under denna "fälltid" förekommer det alltså att huden blir bar med endast lite synlig ny ull i botten.

Ullen är inte intakt med sin egen stapel, utan blandar sig med varandra till ett filtat lager.

Flåskador uppkommer vid slakten. Använder man kniv vi avdragning av skinnet och kommer åt skinnet med kniven kan det uppkomma flåsnitt. Bara ett litet lätt snitt skadar 1 av 3 hudlager. Man kan betrakta det som ett sår och huden är då skadad. 

 De behöver inte tydligt synas att knivskadan gått ner i lädret när man synar det vid slakt utan kan uppkomma mer tydligt när skinnet kommer fram i produktion. I produktion kan skinnet då spricka eller skapa hål av ett litet snitt från kniv vid slakt. 

Om djuret har en hög tillväxt på kort tid hinner inte kollagener, äggviteämen och proteiner att binda sig samman till sin nödvändiga mix.

Dvs huden är inte mogen för slakt. Mycket skört skinn som kan få problem redan hos slakteriet, och som senare kan resultera i narvskador och/eller dubbelläder.

Information kommer inom kort 

Detta scenario kan förekomma hos oss ibland. Du skickar in ett skinn som du ser är mörkt, när det kommer tillbaka ter sig skinnet från en annan nyans? 

Det vanligaste svaret på den frågan är att djuret innan slakt har satt vinterull och där med skiftar djuret färg i botten av den nya ullen. När vi sen klipper ner skinnet till 18 respektive 35mm kommer de mörka topparna försvinna och den "nya" ullen träda fram. 

För dig att säkerställa att det är rätt skinn kan du med hjälp av det stansade märkningen jämföra med dina andra skinn att det är samma märkning och säkerställa att det är rätt skinn. 

Förekommer naturligt från djurets egna fetter.

Fetter är ett skydd för djuret vid nederbörd och kyla.

Då vi inte tillåts att använda blekmedel i den svenska processen kan det kvarstå trots vår tvättning.

Det förekommer två olika fetter. Lanolin, som inte fäster så hårt och merparten kan tvättas ur.

Talgfetter som har en förmåga att klibba sig fast och oxidera i ullen. Ett mer kompakt fett. Vilket inte går att få bort i vår 37 gradiga tvätt. Det krävs mycket högre temperaturer (mot 75grader) och det klarar inte en råhud att tvättas i.

Placering mitt på = oftast fetter

Placering vid buk/framben/baktill eller lår, är oftare organiskt material som djuret samlat på sig under sin levnadstid.

Har du ett större antal skinn du vill skicka in till oss? Då hjälper vid dig gärna med att boka transport. Kontakta oss

Hantera handelsdokument och hålla register - Kategori 3 material

För att intyga vad en sändning består av och för att säkra spårbarheten ska du som är avsändare av produkter som består av eller innehåller animaliska biprodukter (ABP) och framställda produkter utfärda ett handelsdokument och hålla register. Även du som är transportör och mottagare har skyldigheter när det gäller hanteringen av handelsdokument och är skyldig att föra register.

Ett handelsdokument kan vara en blankett eller ett digitalt dokument

Syftet med handelsdokument är bland annat att säkra spårbarheten och att mottagaren får ett intyg från dig som avsändare om vad sändningen består av.

Handelsdokumentet är ett standardiserat formulär men det finns förenklade blanketter för många typer av produkter.

Handelsdokumentet ska skrivas under och skickas i original med sändningen. Du som avsändare och transportören ska vardera ha en kopia. Handelsdokument och kopior ska sparas i 2 år.

Kategorisera animaliska biprodukter

Animaliska biprodukter och därav framställda produkter delas in i olika kategorier beroende på hur riskfylld produkten är och på vilken möjlighet det finns att använda dem vidare för olika ändamål. Kategorisering av skinn är Kategori 3 material i ABP.

• Läs mer om ABP på jordbruksverket.se
• Länk till blankett och följesedel, Följesedel och Handelsdokument

Du kan skicka dina skinn med det transportbolag du önskar. De levererar till ombud eller direkt till oss. Välj i första hand direkt leverans till oss eller till Dhl ombud, om det inte finns i ditt närområde välj PostNord eller Schenker. Läs mer här

Man är välkommen att att lämna på plats om man vill.

Om man väljer att skicka så ska skinnen rullas med ullen utåt och läggas i en dubbel plastsäck, sedan förpackas i en kartong.

Alterntiv vi ser är också fodertunnor eller plastbaljor. Det går också fint.

Väl förpackade och utan risk för läckage av saltlake/blod är förutsättningen för att transportbolagen ska handskas med dom.

Tänk på att de råa skinnen faktiskt skickas i samma bilar som ex mediciner, kläder etc

Förnamn: Eva
Efternamn: Alexandersson
Företag: AB Tranås Skinnberedning
Postnummer: 57331
Ort: Tranås
Gata: Kanalgatan
Gatunummer: 4
E-post: info@tranas-skinn.se
Mobilnummer: 076-1611258
ServicePoint: Eurogroome, Post nord företagscenter, Mekonomen.

Vissa mindre slakterier har inte transport service och skickar skinnen för beredning. Du får då själv hämta skinnen på slakteriet. Se till att skinnen är välsaltade och att följesedeln ligger med i försändelsen. 

För beredning av viltskinn samarbetar vi idag med en svensk småskalig hantverkare som framställer viltskinn av olika slag. Vi ombesörjer leverans, leverera ditt viltskinn till oss i samband med din försändelse av lamm, get eller nöt så skickar vi det sen vidare. Fortsatt 100% svensk tillverkning. 

Vi köper in vissa sorters skinn. Om du inte vill bereda alla dina skinn själv och har bra lammskinn från gotland- och leicesterras så kan du sälja till oss. Du får bra betalt när vi sorterat de råa skinnen.

Kontakta oss om du önskar sälja några lammskinn.
Ring eller mejla till Eva,
0140-10050, eva@tranas-skinn.se

Vi bereder alla typer av Lammskinn och raser, vi bereder även get och nöthudar med håret kvar. Oavsett om du har ett eller hundratals skinn så är du alltid välkommen till oss. 

Vi rekommenderar att i första hand vädra skinnet eller att tvätta mindre fläckar för hand.

Under vintern kan man också lägga skinnen i snön med ullsidan nedåt för att fräscha upp skinnet, detta för minsta påverkan på skinnet.

Men våra tvättbara skinn går att tvätta i tvättmaskin på ullprogrammet, 30 grader. Det är viktigt är att det inte blir för hög temperatur i vattnet eller under torktiden.

Använd ulltvättmedel eller ett milt schampo med lågt PH värde så som till exempel Lactacyd intimtvål.

Låt skinnet ligga plant (gärna på ett galler) i rumstemperatur och sträck det noga flera gånger under torktiden, nästan som när man sträcker lakan.

Sträckningen är viktig för att ett tvättat skinn krymper och fibrerna drar ihop sig och lädret blir annars stelt.

De som inte känner till hur det förhåller sig är ibland rädda och osäkra när de hör ordet krom. Därför får vi ofta förklara hur det ligger till.
Vi använder hos Tranås Skinnberedning kromsulfat, ett grönt kromsalt, som garvämne.

Det som används är 3-värt (trivalent) krom som är ofarligt.
Eftersom man har använt detta garvämne i 150 år och funnit att det är det bästa sättet att få lätta, smidiga skinn med god tvättbarhet, så används det fortfarande till 85 – 90 % som garvämne i världen. I ullen finns inga kromrester och det krom som finns är bundet i lädret.

Det är alltså helt ofarligt! Annars skulle man inte få använda det. Man har inte kunnat påvisa några skadeverkningar vid användandet av 3-värt krom.
Kromgarvat läder finns i skinnmöbler, läderskor, väskor, skärp mm.

Det som kan skapa osäkerhet är, att man ofta i debatten inte skiljer på 3-värt och 6-värt krom.

Den gulröda kromvarianten 6-värd krom är giftig och cancerframkallande och har använts företrädesvis inom lackeringsindustrin.

Jo, det förekommer men är väldigt sällsynt. När vi tog fram våra tvättbara skinn diskuterade vi detta med våra läkarkonsulter.

Det svar vi fick av allergologer och från Statens Bakteriologiska Laboratorium var:
"Kromallergi är mycket ovanligt. Det ska inte sammanblandas med nickelallergi som är mycket mer frekvent. Kromallergi förekommer på samma sätt som att en enstaka människa är överkänslig för ett udda ämne."